Hjärnspöken

Var hos pojken igår och vi hade det så mysigt så mysigt. <3

Tog sista bussen hem. Kändes att kroppen trodde att klockan var tolv och inte elva.

Vid övergångsstället på väg till busshållplatsen fick vi stanna. Det kom en bil som körde i hundranittio. Inte en chans att den hade sett oss eller hunnit stanna för den delen. Det var en polisbil. Inga blåljus, inget tut-tut. Bara körde fort. Trodde dom behövde nån slags blinkande eller tjutande för att köra så fort. Hm. Vafröf kör en polisbil så fort genom en liten by så sent? Det vill vi nog helst inte spekulera i egentligen... Läskigt.

Var ruggigt trött när jag kom hem. Gick och la mej direkt, messade gonatt till älsklingen och somnade. När jag vaknade typ kvart över sju kollade jag mobilen. Trodde jag skulle ha ett gonattmess från Jeppe där. Men nej... Då satte mina hjärnspöken igång. Varför hade han inte sagt gonatt? Det sa han att han skulle... Kom han aldrig hem igår efter att ha lämnat mej vid bussen? Vi såg ju en polisbil... Letade den efter någon som den inte hittade med som i sin tur hade hittat min älskling? Blev sjukt orolign iallafall och målade upp en hel massa skräckscenarion för min inre syn.

Övervägde att ringa honom men sms-bombarderade honom först. Då ringde han. En otroligt lättnad att höra hans röst, höll nästan på att börja böla. Puh.

Han hade bara somnat innan jag hann messa gonatt, en till som var trött. Så det var ju verkligen farligt.

Måste sluta vara så här nojjig, det är löjligt och det är jobbigt.

Nog om min hjärnas invånare.

Ny vecka idag. Höstlovsvecka vilket innebär en massa Jeppe! :D Härligt! <3

Ha det! /J.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0