Lillasyster

Dagen efter studenten hade vi kalas igen. Denna gången var det Karl som skulle firas, han fyllde 11 år. Var ju minst av allt kalassugen, trött som bara den! Men på nåt sätt rullade dagen på fram till kalasets början. Hade ställt mobilen på väckning en och en halv timme innan gästerna skulle komma men vaknade fem timmar innan... Var inne i stan med mamma och Malin, käkade glass och hätade tårtor. Plötsligt ringer Ulrica och säger att mormor blivit sämre och att hon måste åka dit och tyvärr inte kan komma på kalaset. (Mormor blev sjuk innan i veckan och missade min student...och farmor fick inte heller uppleva den...) Hur som helst så kom alla gäster. Vi fikade och åt god tårta idag igen, kommer bli tjock, haha! Men det bästa på hela dagen var ändå när älsklingen kom! Var ju tvungen att skiljas fån honom vid halv ett kvällen innan, han kunde ju inte hänga me till T-baren och skukke dessutom spela match idag i hettan. Inte ett dugg avundsjuk! Framåt kväll när gästerna pkt hem åkte vi allihop till mormor (innan det blir för sent som Ulrica sa). Malin ville dit eftersom de skulle åka tillbaka till Kalmer sen, man et ju aldrig vad som händer. Mormor var verkligen dålig, hemskt att se henne så! Och hon är den enda som finns kvar... Några timmar senare var Jeppe tvungen att åka igen, han skulle på kalas hos kusiner. Skulle egentligen hängt med men orkade inte. Inte så konstigt med tanke på att jag inte sovit så värst mycket... Efter att Jeppe stuckit kom Ulrica, Tibbe och Stoffe och hälsade på. Värsta folkvandringen hela dan! Skoj! Sen kom Jeppe tillbaka igen så att vi kunde sova tillsammans. Vi kommer knappt att ses kommande vecka, han ska jobba... 

            

GRATTIS!! /J.