Lillasyster

Känns nästan som den barnvisan fakriskt... Vi blir färre och färre.
Ulrica, Sebbe, Ellen och Mathias drog till Göteborg idag. Och Gustav försvann till Juleboda. Och Jeppe hem till sej (snyft). Så nu är det bara mamsen, vovven och jag kvar, suck...

Nu börjar snart plugget igen. Tja, inte för min del men för pojken. Nästan lite orättvist, han får vara på kära gamla Österäng men inte jag! Kommer sakna alla så grymt mycke! Min underbara klass, klassrummen, lärarna (ja faktiskt), lektionerna, kånka på böcker, läxor (njae)... Och framför allt kommer jag att sakna dej min älskling! Visst, vi kommer att ses men kanske en gång i veckan istället för 24 timmar om dygnet, 7 dar i veckan...! Så det är typ lika med noll... Hoppas, hoppas, hoppas jag hittar ett jobb! Jag vet att ingen tror på mej och alla klagar för att jag inte hittat något än men jag SKA!!!

Och så har vi pållarna... Ska jag ha dem kvar? Roin måste vi ju ta bort... Hur kallt och hårt och hemskt det än känns... Man har helt enkelt inte råd att ha kvar en häst som inte går att rida, som har det bra och går och skrotar i en hage och äter sej rund och go på gräs... För jäkligt det där med pengar... Att min Robin ska behöva dö bara för det... Min första egna häst, min läromästare, min tävlingskompis, min mysa-i-stallet-kompis...
Men Ellis... Ska jag flytta honom? Börja på nytt igen... En omstart även där... Iland är det precis vad som behövs för att viljan och motivationen... Inte för att vi inte har haft fem underbara år i vårt nuvarande stall utan för att det går på tomgång i en otroligt brant uppförsbacke just nu...

Nä, innan jag blir alltför pessimistisk ska jag gå och ta en fika och läsa Harry Potter!
Fast även det känns lite tungt just nu, har gett upp min favoritsyssla - att käka godis - tills den 1 augusti 2008!

YYYLL!! /J.